måndag 17 januari 2011

Hjärtat klappar & livet vänder

Har precis kommit in efter en promenad med Felix.Härligt med lite blåst och pluss grader kan jag tycka men ack så halt!
Is knölar överallt och vatten på det..FYYYY.
Jag hjälpte en gammal dam som jag kom ifatt på Ulaxgatan,hon stod mitt i gatan och visste inte vart hon skulle ta vägen.Jag vände vagnen,drog i bromsen och gick ut till henne
-Kan man gå på den där sidan? undrar hon
-Ja det ser ganska bra ut om du går försiktigt,svarade jag.
Jag tog henne under armen och hjälpte henne upp på trottoaren med rullatorn,sen tog vi sällskap fram till Östenssons på Ekön.
Jag lovar, jag vände mig om 10 gånger tills jag inte såg henne mer när vi skildes åt för att se att hon inte ramlade,för då hade jag vänt igen.
Mitt hjärta klappar för de äldre!
Mitt kall är nog att jobba inom vården och det har jag ju velat sedan skolan.Jag går i valet och kvalet om jag ska utbilda mig eller inte.Jobben finns ju inom vården framöver,det vet man ,men har jag kraft,råd,viljan,kunskapen att kunna plugga???

Idag måste jag ta tag i mitt liv oxå,har visserligen bara gått upp 2 kilo under jul och nyår,men det är mitt kalorimissbruk och fler kilon som måste bort!
Ibland kan jag tycka ,ja men vad fan,ska man späka sig och inte unna sig det man tycker om bara för att vara smal!Är det själva poängen med livet att vara smal.För VEM ska jag vara smal?Jag vet att jag duger som sambo,mamma,dotter mm,men trivs jag själv?
Jag har aldrig varit riktigt smal men det finns en gräns för vad som är JAG.Så mycket som jag väger nu har jag inte gjort förut .Jag gick upp 17 kilo under graviditeten och jag har gått ner dom men jag har ca 20 kilo till som ska väck.(Efter att jag slutade röka)Tills ganska nyligen ville jag inte visa mig ute,det var liksom inte jag...kraftig ok det ÄR jag men stor??? NEJ!
Det är en kamp med detta missbruk som med allt annat beroende.Periodare kan man kalla mig,jätte duktig stundtals och sedan faller jag och hetsäter i perioder.

Invanda beteenden är svåra att bli av med,,,så är det men jag tänker ta små steg och vara glad för det jag klarar att prestera!

Vet inte riktigt vilken vecka jag är i här men typ...hälften kanske...
Här kanske det är någon månad kvar!

Kramar Om !

Inga kommentarer: